Agnes Ekman år 1909, 21 år gammal. Bild från Agnes och Johannes Hellners familjearkiv. Fotograf: Ferd. Flodin.
Agnes Ekman år 1909, 21 år gammal. Bild från Agnes och Johannes Hellners familjearkiv. Fotograf: Ferd. Flodin.

Docent Therese Nordlund Edvinssons nya bok Dynastins kvinnor: Företagarfamiljen Ekman under tidigt 1900-tal undersöker maktordningen inom en företagarfamilj samt dess konsekvenser för fostran av söner och döttrar.

I Sverige har ett antal ledande företagardynastier dominerat näringslivet. Men dynastier förknippas framför allt med män som ärvt, ägt och förvaltat stora företag. Therese Nordlund Edvinsson vill med denna studie bidra till att nyansera mäns och kvinnors olika ställning i en företagarfamilj utifrån ett genusperspektiv.

Dokument från familjeliv ger annan bild

Boken uppmärksammar Göteborgsfamiljen Ekman vilka bland annat drev Ekman & Co och Orrefors glasbruk. Det intressanta är att kvinnorna i familjen tidigt dokumenterade vardagslivet i både dagböcker och korrespondens. Det bidrar till en insyn i mäns och kvinnors skilda förutsättningar i näringslivet, men också på ett generellt plan ger det inblickar i arbetsdelningen mellan män och kvinnor. Det handlar också om att förstå familjen som ett sammanhållande kitt, där även minderåriga barn ingår. Boken pekar också på vad som kan hända om genusordningen utmanas.

Genom att sätta fokus på familjelivet har även källmaterial som berör hemmet och den privata sfären använts. Detta material kan ge en annan bild av företagandet än den som ges i källor från företagsarkiv. Till exempel framkommer kvinnornas roller i nätverken, deras möjligheter att påverka verksamheten. När Hedda Ekman blev änka gjorde hon flera insatser för att rädda verksamheten då Ekman & Co hamnade i ekonomisk kris. Hon gjorde också insatser för att hjälpa sina svärsöner i karriären.

Kvinnans roll - att representera

Boken är av relevans för att förstå på ett mer generellt plan hur kvinnor underordnades i svenskt näringsliv, men ofta kunde användas i representativa syften för att gynna företagens nätverk. Familjen tillhörde en av de förmögnaste i Sverige kring sekelskiftet 1900. De förvärvade Orrefors glasbruk 1913 där man påbörjade en innovativ tillverkning av designat glas. Den ena dottern, Sigrid Beyer (född Ekman) blev styrelseledamot i glasbruket. Familjen Ekman var aktiva på flera fronter, inte enbart i näringslivet utan även inom politiken, där bland annat Johan Ekman var riksdagsman. Den ena svärsonen Johannes Hellner blev dessutom Sveriges utrikesminister.

Familjen var verksam i både Stockholm och Göteborg, vilka utgjorde två urbana centra för societetens umgängesliv. Mötesplatser som teatrar, restauranger, biografer och hotell lockade den ekonomiska eliten i städerna genom att erbjuda dem olika sammanhang där de kunde stärka och utveckla sina nätverk. I huvudstaden var nöjesutbudet stort, medan flertalet tillställningar arrangerades i hemmen i Göteborg. Det förutsatte att familjen organiserade sitt vardagsliv och studien utgör därför ett bidrag i att öka kunskapen om hur makt artikuleras i interaktionen mellan män och kvinnor. Studien är också ett bidrag till ekonomisk-historisk forskning om företagardynastier.

Mer information

Therese Nordlund Edvinsson är docent i ekonomisk historia. Läs mer om hennes forskning här.

Dynastins kvinnor ges ut på förlaget Nordic Academic press. Läs mer om boken på förlagets webbplats här